Så funkar formuläret

Överblick av personlighetsformuläret

Kandidaterna presenteras med fyra påståenden på varje ny sida och ombeds att betygsätta vart och ett av de fyra påståendena från “Minst likt mig” till “Mest likt mig” med hjälp av en 5-gradig skala. Kandidaterna kan inte ge samma betyg till två eller fler påståenden på varje sida. Denna “tvingande”-metod är känd som en ipsativ metod och minimerar några av de svarsfördomar som kan uppstå när kandidaterna får fritt välja vilken punkt som helst på skalan. Människor kan ofta försöka svara på ett sätt som de tror att andra vill att de ska eller på ett sätt som får dem att framstå som mer lämpliga för en roll. Detta kallas social önskvärdhet eller ”falskt bra”. Detta innebär att vi inte får en sann bild av individens preferenser och begränsar i vilken utsträckning vi kan lita på en karaktärsdragsprofil. Den ipsativa metoden förhindrar också att människor placerar alla sina svar runt mitten av skalan, kallad central tendens. Detta kan hända när människor är osäkra på vilka beteenden som kommer att ses som önskvärda och försöker “spela säkert” genom att bara välja måttliga svar. Som ett resultat begränsar icke-ipsativa bedömningar typiskt sett nivån av insikt som kan erhållas om en persons verkliga beteendestil.

Formuläret inkluderar också både positivt och negativt formulerade påståenden kopplade till varje karaktärsdrag som mäts. Detta förhindrar att någon enkelt kan hålla med eller acceptera.

Varje påstående i enkäten är kopplat till en av de karaktärsdrag som bedöms. Varje karaktärsdrag mäts av flera påståenden för att säkerställa en tillförlitlig och robust bedömning av preferenser.

Varje karaktärsdrag få en poäng. Poängen kan räknas ut då varje påstående som kandidaten tar ställning till är kopplad till ett karaktärsdrag. Resultaten visas i en 1-5 skala. Denna råpoäng jämförs sedan med andra som har svarat på enkäten tidigare (normgruppen). Detta resulterar i en standardiserad poäng på en 5- eller 10-gradig skala. Den nuvarande normgruppen baseras på över 10 000 personer från en allmän population med blandad biografisk placering. Vi granskar periodiskt vår normgruppsdata när fler personer genomför enkäten, så storleken på denna grupp kommer att öka över tid.

Nu ska vi titta närmare på TQ Personlighet, alltså vårt personlighetsformulär.

Det finns betydande fördelar med att använda TQ Personality genom hela Talent Management.

Vid rekrytering och screening förbättrar det inte bara kvalitet och fokus utan hjälper även till att sålla bort kandidater som kanske inte är den bästa matchningen.

Det stärker också arbetsgivarvarumärket genom att visa att rekryteringsprocessen tas på allvar. Vidare stödjer TQ Personality lärande och utveckling, både individuellt och i teamkontext.

Det spelar en viktig roll i att förbättra kommunikationen mellan kollegor och främjar personlig utveckling genom träningsprogram. Det finns många områden där TQ Personality kan användas effektivt, inklusive talanghantering och årliga utvärderingar.

Vidare stödjer TQ Personality lärande och utveckling, både individuellt och i teamkontext.

Det spelar en viktig roll i att förbättra kommunikationen mellan kollegor och främjar personlig utveckling genom träningsprogram.

Det finns många områden där TQ Personality kan användas effektivt, inklusive talanghantering och årliga utvärderingar.

Det här är hur TQ Personality-frågeformuläret ser ut ur kandidatens perspektiv.

Varje sida innehåller fyra påståenden där du behöver rangordna dina svar: vad som passar dig bäst och vad som passar dig minst.

Du kan inte svara likadant på dessa påståenden, vilket gör detta till en tvångsmässig frågekonstruktion – du måste alltså ta ställning till vad som passar bäst och minst in på dig.

Fördelarna med detta är att det är svårare att manipulera och du tvingas ta ett beslut. Det innebär att när vi granskar resultaten ser vi en mängd skillnader. Annars kan vissa personer visa att allt är likt dem eller att de inte riktigt vet.

Det kan vara frustrerande att behöva ta ställning på det här sättet, eftersom du kanske tycker att allt passar dig eller inget alls gör det. Men att förklara detta för den som genomför bedömningen kommer att hjälpa dem att förstå att det här sättet förmodligen kommer att få dem att känna igen sig själva bättre. Eftersom vi kan se skillnaderna när vi granskar resultaten.

När bedömningen är klar får du din såkallade råpoäng.

Svaren från formuläret graderas och rankas, och för att sätta detta i ett sammanhang jämför vi dina poäng med en normgrupp, vår är en global mycket varierad sammansatt grupp.

Denna jämförelse sker på en tiogradig skala som presenteras i våra rapporter.

För att tolka resultaten jämför vi dem med en normgrupp i en så kallad stenskala, en skala som utgår från mitten och visar ett värde åt höger eller vänster.

De flesta hamnar i mitten medan färre hamnar till vänster eller höger.

När vi tolkar resultaten börjar vi mitt i och går sedan antingen åt höger eller vänster. På höger och vänster sida finns beskrivningar av personlighetsdrag som är motsatsen till varandra. Tänk på att vi använder orden höger och vänster för att undvika att använda uttryck som hög och låg, eftersom det inte finns något rätt eller fel i resultatet.

När vi tolkar resultaten pratar vi också om vad som tar energi från dig och vad som kommer naturligt för dig. Att hamna åt höger eller vänster är vanligtvis ditt naturliga beteende. Det betyder inte att du inte kan agera på ett annat sätt, det betyder bara att det kan kräva lite extra energi. Om du hamnar i mitten är det vanligtvis mer situationsbundet.

Hur tolkar vi då de olika punkterna du ser på denna bild? Att hamna 1 eller 2 punkter från mitten visar ett beteende som är ganska typiskt för de flesta.

Om du hamnar tre punkter åt höger eller vänster visar det på en måttlig till lätt preferens för höger eller vänster.

Om du hamnar fyra eller till och med fem punkter åt höger eller vänster visar det på en stark eller mycket stark preferens för höger eller vänster.