Slutresultatet baseras på tre faktorer, dessa är

Antalet rätt svar, frågornas svårighetsgrad och den tid som spenderats på testet.

Resultaten presenteras enligt en percentilskala. En percentil är ett sätt att visa hur någon har presterat jämfört med andra. I vårt fall jämförs kandidatens resultat med vår normgrupp, där kandidatens råpoäng jämförs med andra som tidigare genomfört samma test.

I den här skalan visar x-axeln resultatet på testet

där vänster sida är under medel

mitten är ett medelsnittet

och höger sida är över medel.

Y-axeln visar antalet personer som fått dessa resultatet.
Denna kurva som du ser kallas normalfördelningskurva.

Som du kan se hamnar de flesta resultaten nära mitten

och färre resultat finns i ytterkanterna.

Om du får en placering på 50 percentilen på ett test, betyder det att du har presterat lika bra eller bättre än 50% av normgruppen. Din poäng är alltså i mitten av skalan.

Att vara på mitten (50 percentilen) betyder inte att man har låg färdighet. Det kan kännas som om det är ett lågt resultat, att få 50 på ett test där resultaten kan gå upp till 100. Men 50 är alltså inte ett lågt resultat, det betyder bara att man har en genomsnittlig prestation jämfört med normgruppen. Att vara “medel” är helt normalt och visar att man har en prestation som liknar många andras.

Om du får en placering på 90 percentilen, betyder det att du har presterat bättre än 90% av normgruppen. Du har alltså ett mycket bra resultat som skiljer sig från de flesta andra.

Men låt oss nu sätta dessa percentilresultat i en kontext utifrån vad olika arbetsuppgifter faktiskt kräver för nivå. Det kan man göra genom att reflektera kring konsekvensen av vad som skulle hända om personen var något långsammare med just denna arbetsuppgift – hur mycket skulle det påverka saker egentligen? Frågor man kan ställa sig då är: Hur ofta behövs denna färdighet? Kommer det finnas annat stöd? Hur mycket tid finns till förfogande? (stödsystem, excel har formler för revisorer)

Låt oss titta närmare på den 30e percentilen.

Det är nämligen så att de flesta av de uppgifter vi utför inte kräver mer än att ligga över 30e percentilen.

Det beror på att många av våra uppgifter är rutinmässiga och återkommande. Vi använder oss av hjälpsystem, formler och program för att underlätta arbetet.

Personer som aktivt söker ny utveckling och nya utmaningar ligger ofta över 30 percentilen. De som presterar mycket högt på kognitiva förmågetester har ofta ett starkt behov av nya utmaningar. Det är något att ha i åtanke.

Att ha medelgoda färdigheter är inte på något sätt samma sak som att ha låga färdigheter.

Men vad händer då över den 50:e percentilen?

Över 50e percentilen har individer ofta lätt för att lära sig nya saker. Man brukar säga att över denna percentil finns inga begränsningar i vad en person kan ta till och lära sig. Samtidigt kan de också bli snabbt uttråkade utan att bli utmanade.

Inte alla företag kan effektivt utnyttja potentialen hos personer med mycket hög kognitiv förmåga. Utan avancerade utmaningar finns risken att produktiviteten minskar, och att personen tappar intresset.

Om en person har svårigheter i sin roll beror det oftast inte på bristande kompetens eller förmåga att lära sig. Istället handlar det ofta om deras personlighet, engagemangsnivå, intressen och prioriteringar. Forskning visar en koppling mellan god prestation och kognitiv förmåga, förutsatt att personen är motiverad och utmanad på rätt sätt. Det är därför vi rekommenderar att använda samtliga av våra formulär – för att bilda en helhetsbild. Så vilka karaktärsdrag påverkar resultatet på färdighetstestet? Vi kan faktiskt se att det finns tre karaktärsdrag som har en betydande roll för hur man presterar när man genomför färdighetstester, nämligen

Planering och organisering – ligger man starkt åt höger då kan man vilja läsa igenom och vara extra noggrann, vilket kan göra att man gärna vill dubbelkolla och testtiden ökar, vilket ligger en i fatet

Tålighet och emotionell stabilitet – detta är hur man coachar sig själv och hur man hanterar stress och press, ligger man starkt åt vänster kan man lätt bli nedslagen och vara hård mot sig själv och då kommer det påverka hur man presterar