TQ Nordic erbjuder avancerade psykometriska lösningar som är skräddarsydda för att möta organisatoriska behov. Våra verktyg fokuserar på att erbjuda en personlig, digital och effektiv kandidat och medarbetarresa, vilket säkerställer rättvisa, noggrannhet och relevans för arbetsplatsen. TQ Nordic utnyttjar de senaste forskningen inom beteendevetenskap samt teknik för att leverera bedömningar som inte bara är robusta utan också framtidsinriktade, vilket hjälper organisationer att fatta informerade beslut inom rekrytering, medarbetarskap och organisationsutveckling.
Normativ: Respondenterna bedömer varje påstående oberoende av något annat påstående, vilket möjliggör jämförelser med en referensgrupp. Känsligt för svarsfördomar.
Ipsativ: Respondenterna jämför eller rankar olika påståenden, vilket minskar potentialen för att ge socialt önskvärda svar men begränsar möjligheten att jämföra individer.
Kvasi-Ipsativ (Nipsativ): Kombinerar element från både normativa och ipsativa mått, vilket möjliggör individuella och gruppjämförelser med minskade fördomar.
Hög reliabilitet även s.k. tillförlitlighet och validitet är avgörande för psykometriska bedömningar. Medan hög reliabilitet inte garanterar hög validitet, förutsätter hög validitet hög reliabilitet. Genom att säkerställa båda kan vi tillhandahålla meningsfulla och korrekta resultat som hjälper organisationer att fatta informerade beslut om urval och utveckling av talanger.
Reliabilitet avser konsistensen och tillförlitligheten hos ett mätinstrument. I sammanhanget av psykometriska bedömningar säkerställer det att testet producerar stabila och konsekventa resultat vid upprepade tillämpningar. För att bedöma tillförlitlighet använder vi flera metoder bl.a intern konsistens tillförlitlighet, test-retest tillförlitlighet och interbedömarreliabilitet. Intern konsistens tillförlitlighet mäter precisionen hos skalorna inom ett psykometriskt test. Det mäts vanligtvis med hjälp av Cronbachs alfa-koefficient, som opererar på en skala från 0 till 1. Den typiska acceptabla nivå för denna koefficient är 0.7. Vår enkät strävar efter tillförlitlighetspoäng som sträcker sig från 0.7 till 0.85 per drag, med ett genomsnitt på 0.8.
För kvasi-ipsativa mått på personlighet, som TQ Personlighetsformulär, kan intern konsistens meningsfullt beräknas eftersom dessa mått inte lider av algebraisk beroende mellan skalorna. För att komplettera intern konsistens överväger vi också standardmätfel (SEM), som hjälper till att beräkna konfidensintervall runt en kandidats testpoäng. SEM är omvänt relaterad till testets tillförlitlighet; alltså indikerar högre tillförlitlighet en lägre SEM, vilket är önskvärt. Validitet avser å andra sidan graden till vilken ett test mäter vad det påstår sig mäta. Det säkerställer att slutsatserna från testresultaten är lämpliga och meningsfulla i det givna sammanhanget.
Test-retest tillförlitlighet involverar att administrera samma test till samma grupp vid två olika tidpunkter för att kontrollera konsistensen.
Interbedömarreliabilitet graden av överensstämmelse mellan olika bedömare. Hög tillförlitlighet inom dessa områden indikerar att testet ger stabila och konsekventa resultat, oavsett när det administreras eller vem som bedömer det.
Låt oss titta närmare på olika psykometriska begrepp som är bra att känna till när vi går vidare i den här kursen.
Psykometri kommer från det latinska ordet “psychometriʹa”, som består av “psyche” (själ) och “metric” (mätning). Psykometri handlar dock inte om att mäta själ eller personlighet, utan är ett forskningsområde inom statistik som utvecklar metoder och analyser för att mäta och utvärdera tester och bedömningar. Genom att använda matematiska och statistiska tekniker utvecklar psykometrin metoder för att bestämma exempelvis mentala förmågor, attityder och olika typer av prestationer.
En normgrupp är en grupp som representerar populationen i avseende på relevanta variabler som ålder, kön, utbildningsnivå och sektor där man arbetar. Det är värt att notera att det finns färre kulturella skillnader i yrkeslivet än i privatlivet, vilket är något att ta med sig.
TQ Nordics tester använder normgrupper för att redovisa resultat. Det är en global normgrupp som representerar ett genomsnitt av världens arbetande befolkning. Om tester genomförs på ett visst språk, väger det språket tyngre för att ta hänsyn till kulturella skillnader. Till exempel kan tester som genomförs på engelska ha justeringar som reflekterar kulturella nyanser specifika för den engelsktalande arbetsmarknaden
Reliabilitet och validitet är två mycket viktiga begrepp inom psykometri.
Validitet betyder att jag mäter det som är relevant i sammanhanget, att jag mäter rätt saker vid rätt tidpunkt, medan reliabilitet betyder att jag mäter på ett tillförlitligt sätt, att resultaten är stablila och blir samma om undersökningen genomförs på nytt.
Låt oss titta närmare på detta begrepp och varför det är viktigt.
Validitet handlar om att säkerställa att de metoder och verktyg vi använder för att mäta något verkligen mäter det vi avser att mäta. Det innebär att resultaten från en mätning eller ett test är korrekta och användbara för det specifika syftet.
Till exempel:
– Om vi vill mäta arbetsprestationer, bör våra metoder fokusera på arbetsrelaterade uppgifter och beteenden, inte på aktiviteter i privatlivet.
Validitet innebär alltså att våra mätningar är tillförlitliga och relevanta för den kontext vi vill undersöka, så att vi kan lita på resultaten.
Reliabilitet betyder att våra mätningar är tillförlitliga och konsekventa. Om vi genomför en mätning eller test flera gånger, ska resultaten vara stabila över tid. Detta mäts ofta genom något som kallas test-retest, där man gör samma test två gånger med några veckors mellanrum och jämför resultaten.
Till exempel:
Om en elev får 85 poäng på matteprovet idag och sedan får 85 poäng igen när de gör samma prov en vecka senare, har testet hög reliabilitet.
Men om samma elev får 85 poäng första gången och 70 poäng andra gången, då har testet låg reliabilitet eftersom resultaten varierar för mycket. Det kan innebära att testet påverkas mycket av t ex humör eller sömn.
Reliabilitet och validitet är båda viktiga för att säkerställa att mätningar och tester ger användbara och korrekta resultat. De är relaterade, men inte samma sak.
Här är några enkla regler som beskriver deras samband:
Låg reliabilitet innebär alltid låg validitet
Om våra mätningar inte är konsekventa och stabila (låg reliabilitet), kan vi inte lita på att de mäter det vi vill mäta (låg validitet).
Till exempel, om ett matteprov ger en elev olika resultat varje gång de tar det, kan vi inte säga att provet på ett tillförlitligt sätt mäter elevens mattekunskaper.
Hög reliabilitet garanterar inte hög validitet:
Även om mätningarna är konsekventa och stabila (hög reliabilitet), betyder det inte att de nödvändigtvis mäter rätt sak (validitet).
Till exempel, om vi mäter skostorlek mycket noggrant och får samma resultat varje gång, är mätningen reliabel. Men skostorlek säger inget om en persons mattekunskaper, så den har låg validitet i det sammanhanget.
Hög validitet kräver hög reliabilitet:
För att våra mätningar ska vara giltiga och mäta det vi vill (hög validitet), måste de först vara konsekventa och stabila (hög reliabilitet).
Till exempel, om vi vill mäta mattekunskaper med ett prov, måste provet ge samma resultat varje gång (hög reliabilitet) för att vi ska kunna säga att det verkligen mäter mattekunskaper (hög validitet).
Om vi sammanfattar det här kapitlet:
För att en mätning ska vara användbar, måste den vara både reliabel (konsekvent och stabil) och valid (mäta rätt sak).
Hög reliabilitet är en förutsättning för hög validitet, men det är inte tillräckligt i sig självt.
Man kan mäta reliabilitet och validitet på en skala mellan 0-1.
När det gäller reliabilitet för ett färdighetstest bör den vara i intervallet 0,7 till 0,9 per personlighetsdrag. TQ Nordics 18 karaktärsdrag har en bra reliabilitet över 0,7. Genomsnittet för alla 18 karaktärsdrag är 0,8.
När det gäller validitet bör den vara i intervallet 0,2 till 0,4. TQs tester har en bra validitet över 0,35.
Varför har TQ inte 1,0 i reliabilitet?
Reliablilitet påverkas bland annat av miljön vid testtillfället. Var miljön optimal? Gjorde du testet ostört utan distraktioner?
Läste man alla instruktioner noggrant? Eller tänkte du att du tar det som det kommer och lär dig på vägen? Och såklart den dagliga formen, som också kan påverka reliabiliteten, till exempel. om man var utvilad.
Varför är validiteten lägre än reliabiliteten?
Det är svårare att mäta välbefinnande, intelligens, kunskap, uppfattningar eller erfarenheter än exempelvis kroppsvikt eller längd. Dessa begrepp är ofta subjektiva och kan variera mycket mellan individer, medan en vikt eller längd är vad det är.
För att göra bra validitetsstudier måste man relatera det man mäter till något annat. Resultaten vi får måste vara konsekventa med resultat från andra undersökningar eller samtidiga mätningar med en annan metod.
Vi måste gå vidare från dessa begrepp till varför vi använder psykometriska bedömningar. Det vi kan säga är att konsensus kring begrepp kräver ganska tydliga kravprofiler. Vi hjälper ledare att prioritera och fokusera på rätt saker. Det är vårt mål här, vilket gör detta till ett tillförlitligt verktyg för att förutsäga prestation och lämplighet för en roll. Utvärdera kandidater på ett enhetligt sätt, så att det är en rättvis och objektiv metod för att mäta potential och sannolikheten för god prestation.
Jämför mot en standardgrupp, inte mot andra CV. Personlighetsformulär kan hjälpa till att besvara frågor som: Hur uppfattas denna person normalt? Hur beter sig personen på jobbet? Hur motiveras personen bäst? Och med vilka kan personen arbeta bra? Det hjälper också individen att hitta rätt roll där man sannolikt kommer att lyckas och trivas, samt hur man normalt hanterar situationer när man fungerar som bäst.